George Michael

Så var man på stor konsert med en internationell stjärna, bara sisådär en 23 år.... en månad och 12 dagar sedan sist...

Jojomen, från Barry Manilow i Konserthuset 10 september 1983 till George Michael i (går) kväll.

Det märks att musik är ett stort intresse, eller hur? :-)))

Konserten var maffig, men jag tycker väl pausunderhållningen var av det mer smaklösa slaget. Enorma figurballonger på scen i form av en bulldogg med engelsk flagga över ryggen som sitter och suger av den amerikanske presidenten...

Musiken är det verkligen inget fel på, synd bara att jag inte var någon mer hängiven och insatt fan av mannen, jag kände igen alla låtar som framfördes, men det var inte många som hörde till mina egna riktigt klara favoriter ur hans repertoar. Men min allra största egna favorit blev föga oväntat det första extranumret.

"I´m never gonna dance again... guilty feet have got no rhythm..."

Konstigt att jag inte brast i tårar av att stå på konsert och höra mannen själv sjunga den live, och sjunga med honom och några tusen till... jag blir fanimig tårögd nu... :-)))


Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits