En röst från det förgångna...

Äntligen har vi hittat en av kassetterna från 1993, och kunnat lägga upp en verklig klassiker på huddingehockey.com

Huddinge Hockeys matchintro, som Red Tigers kunde ha äran skänka till Huddinges A-lag inför kultderbyt mot AIK i Globen den 19 januari 1993 - högerklicka här för att digga...

RIP, Micke! :-(


Stor förändring...!

I måndags slog plötsligt slutbeskedet ner som en blixt från klar himmel. Beslutet nu klart, sånär som på att en chef också skulle skriva under, vilket sedan har gjorts under veckan. Från 1 november har jag min trygghetsanställning hos Huddinge Hockey, och webmastersysslan är äntligen ett yrke på riktigt, en heltidstjänst med en riktig lön. Tror Huddinge får praktiskt taget hela lönen ersatt av lönebidrag, det verkar inte som att de kommer att behöva stå för särskilt mycket mer själva än den helt symboliska tusenlapp minus skatt jag har fått hittills...

En helt okej lön också, jag behöver inte komma upp i mycket extraknäck en månad för att glida över 20.000 brutto. Så det passar ju bra att vara nästan i mål med anslutningsprocessen till Bolagsbolaget också, och kunna ta betalt för sina tjänster vitt men ändå på faktura, som hade jag egen firma.

Nu i veckan provfilmade jag för första gången på länge för en reklamfilm för 2000 spänn i lön, eller 2684 eller något sådant på faktura. Hinner det gå i lås med Bolagsbolaget innan inspelning - om jag får jobbet - kanske det blir den första tjänst jag fakturerar någon för. Vi får se!

Fredagen kommer att handla om besök på Försäkringskassan för att få in alla relevanta papper. Där har man varit ena riktiga mästare på kommunikation den här knappa veckan som fanns att vinka på för att få in ansökan i tid. Läget är ju liksom att man söker vilande sjukersättning från fjärde månaden, och en väldigt generös och schysst variant de första tre månaderna med att behålla sjukersättningen plus lönen från sitt nya jobb.

En fnuttig sjukpension på knappt sjutusen netto har inte varit mycket, men i det här läget kan den generera drygt 20.000 netto extra på de tre månaderna, så har man nu fattat att detta normalt sett ska vara okej att ansöka om och få, skulle det inte direkt kännas muntert att missa den möjligheten...

40 bast

Mycket att hämta andan från efter de jämna åren som lagts till handlingarna. Bland annat valde jag ju att försöka mig på en publicering med foto på familjesidan i Svenskan. Först missar jag principen att det är två dagar före födelsedagen som jubilarerna publiceras normalt sett, och kollar i födelsedagens tidning. Ingenting. Mailar och frågar om mitt ursprungsmail aldrig kom fram, och då får jag beskedet om vilken dag publiceringen helst skulle ha gjorts. Men det var fullt i söndagens tidning, så jag hade varit med i måndagens tidning.

"Aha... kan man få tag i den nu, då..." undrade jag, och fick besked att familjesidan ur måndagens tidning skulle skickas till mig. Vad snällt. Den dök inte upp redan på fredagen, men idag får jag se hur det såg ut i Svenskan för en vecka sedan. Någon som hette Anders Permer fyllde 40 21/10. Lysande! Så..... duktigt!! :-/

Det är något skumt med vårt så korta namn, det är som en förbannelse att omvärlden ska ha jätteproblem att uppfatta det rätt. Om jag hade råd skulle jag beställa någon psykologisk undersökning kring vad det är för mekanismer som träder in när en genomsnittlig person får se ett efternamn av tillräckligt ovanligt slag, och varför sannolikheten i många fall kommer att vara så stor att väldigt många kommer att tycka sig läsa något helt annat än det riktiga namnet vid sin egen första läsning, och sedan oftast vara helt blockerad vid sin egen ursprungliga tolkning av vad han/hon läste, även om han/hon så blir rättad vid ett stort antal tillfällen.

Om man inte ens är säker borde man väl kunna klippa och klistra. Men den som lade in mig i den dagens tidning var uppenbarligen inte ett dugg osäker. Han/hon hade ju läst av mitt namn från mitt mail, och det stod ju Permer... var han/hon fullkomligt övertygad om.

Skrivs namnet för hand brukar m:et i mitten ofta tolkas tvärsäkert som ett r och ett n, "det måste ju stå Perner". Är det skrivet i dator eller med skrivmaskin brukar det kunna gå riktigt bra för väldigt många att läsa rätt, då blir problemet i stället uttalsfrågan, och "Pe-merr" precis som det stavas är för enkelt att tänka sig, och folk ska krångla till det till att det skulle uttalas "Pemm-ér". (Vilket skulle stavas Pemmér med två m och inget annat, om någon verkligen hade hetat så.)

Och nu börjar det plötsligt bli vanligt överallt att massor av människor, många gånger även folk som har hört namnet uttalas, får för sig när de ska skriva det att det väl ska in ett r till också. Antingen Permer eller Premer.

Det är verkligen fascinerande. Det är bara att konstatera att människor verkligen inte som regel har direkt lätt att uppfatta andras namn rätt, och det är inte kutym att fråga sig om man uppfattat ett namn rätt, och ens göra en extra koll i onödan, när man har personens namn stavat av honom själv i brev från honom själv. Man är bergsäker på att man har fattat rätt, något annat finns inte på kartan.

Läsning av andra människors namn följer tydligen någon helt annan sorts principer, och vissa typer av namn kan bli ohyggligt svåra att fatta rätt, utan att de ens rimligen kan sägas vara på något vis "främmande i svenska språket". Pemer rimmar ju på Bremer, som är ett oerhört välkänt svenskspråkigt efternamn och finns i allas medvetande genom Fredrika.

Vi har funnits i Sverige i snart 400 år, ursprunget är från Bayern/Österrike och etymologiskt kommer namnet från Böhmer, alltså en böhmrare, så ännu längre tillbaka har vi ursprung i nuvarande Tjeckien. Redan vår första lite kända släktmedlem, en konstnär på 1700-talet, har i all modern konstlitteratur blivit stavad Perner... :-)

Ändå var jag inte orolig över stavningen när det gällde födelsedagspubliceringen i en dagstidning. Jag trodde skriftlig kommunikation via e-post skulle vara tillräckligt idiotsäkert. Och att man skulle vara professionella nog att kunna läsa och skriva av rätt.

För nog måste det i sammanhanget anses bra oprofessionellt att inte mäkta med det?


hits