Och åter andra...

...ser ju vänskap och kärlek i ett så irrationellt och feltänkt motsatsförhållande, så när de "för en gångs skull" lär känna en kille som det verkar funka så bra att bli just vän med, så upplevs det tydligen som "a once in a lifetime chance" att få en sådan killkompis och då ska den chansen inte slösas bort på att se efter om det även kan finnas djupare känslor än så. En kille att bli ihop med är ju inte ett problem att hitta om det är så, men en så fin vän är svårt att hitta - tror de.

 

Och att jag kanske någon gång skulle vilja bli något annat än "bara" vän med någon, det är inte så noga. Det kommer jag väl att hitta någon vilket decennium som helst... jag ska väl vara glad över att ha så fina tjejkompisar...

 

Sanningen är ju att just en fin och varm vänskap är den kanske finaste och viktigaste grunden för att få en relation att fungera riktigt ordentligt, så ju bättre vänskap en man och en kvinna får, desto större anledning egentligen att inte bortse från möjligheten att det kan finnas mer än vänskap att hitta, utan kanske tvärtom se till att känna efter ordentligt på en gång om det finns kemi för mer.

 

Särskilt då om den ena parten från första början råkar ha haft ett uttalat intresse för något sådant.

 

Men nej då, då får man höra deras ovetenskapliga sanningar om att "nu är vi faktiskt vänner, nu får du ge dig, en killkompis vill jag inte bli något annat med".

 

Skulle jag hårddra saker likadant skulle jag kunna vara stönig och säga likadant fast tvärtom - att "en tjej jag är intresserad av som partner vill jag verkligen inte bli kompis med".

 

Och egentligen är det väl det man skulle säga. Sätta lite hårt mot hårt?


Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits