Fängelse 18 månader!
Eller rättare sagt, den här solochvåraren, "Gianni", fick fängelse 18 månader och ska betala sammanlagt 140.000 i skadestånd till de 24 kvinnor och nio män som han solochvårat och/eller lurat på pengar för billiga resor.
Det är alltså honom det kommer att handla om i Lustgården om några veckor, och honom jag spelar i de dramatiserade tillbakablickarna.
Stora kramar till alla tjejer han lurat, "fått att känna sig speciell" mm... det stod om det i Metro också där en söt 22-åring var med i papperstidningen idag - Solochvåraren dömd till fängelse.
Fortsatt med i Länstidningen
Rasistrop i motståndarklack...
http://www.lt.se/index.asp?kat=st&i1=index_red.asp&i2=1&Id=18995&isp2=hela
Fina kommentarer artikeln har fått av några särskilt vakna individer. Jag har skrivit min andra egna krönika på hockeyallsvenskan.se under dagen efter att ha läst dem:
http://www.hockeyallsvenskan.se/kronikor/visa_kronika.php?n=86
Premiär i svensk TV-reklam!
Då hade jag redan fått telefon från Molander Casting... ska in och provfilma för en annan liten sak nu om någon timme... inspelningar på fredag eftermiddag, och hela nästa fredag om jag blir utvald...
Det rör på sig!! :-)
Händelserik torsdag...
Så har man fått småhångla i soffa som statist... :-)
Fejka att ligga och ta ett bad också.
TV3:s nya tjejserie Lustgården som började i onsdags ska i troligast sjunde eller åttonde avsnittet handla om en av flera tjejer som blivit solochvårad av en typ som nu är häktad, rättegången var i förra veckan och man väntar just nu på domen...
I programmet ska hon berätta hur relationen såg ut, och hur han höll på, och i en del tillbakablickande scener spelar hon sig själv... och jag blev castad att spela honom...
Jag får vänta lite till på min karriärs första kyss- och samlagsscener, men gos och ömhet i soffan fick vi ge oss på att spela in, för säkerhets skull det första vi gjorde. Det var ganska komiskt att få komma en sådan snygging så nära så snabbt efter de erfarenheter man har i verkliga livet... :-D
På kvällen blev det så dags för Djurgården-Timrå och ceremonin där Micke Johanssons tröja hissades upp i Globens tak. Skrev om den framåt natten på HuddingeHockey.com, här.
Moderklubbens webmaster och fotograf var som väntat inga problem att ackreditera som press, och Matte fick fina bilder från ceremonin, som synes.
Efter att ha upplevt den scenen känns det rätt stort att ha suttit bredvid Micke till och från några av bortamatcherna man åkt med till i spelarbussen. Senast under smålandsturnén med matcherna i Nybro och Växjö senaste helgen. På lördagen när vi åt på Hjorten på väg ner skrev jag för övrigt i deras gästbok på samma sida i boken som #28 Linus Klasen. Det kan nog också bli något att skryta om i framtiden. Lördag 10 februari 2007 i Hjortens gästbok, lägg det på minnet! ;-)
Kl 20.00 började Huddinges A-juniorer spela bortamatch mot Hammarby vägg i vägg på Hovet, så det blev fyra perioder hockey denna afton, och två huddingemål dessutom. Det var 0-4 i matchen efter 12.14, 0-5 kom i andra perioden och vi fick se Dave Lindarv göra både 0-6 och 0-7.
Nu ska det strax fikas med väninna från Vilda i Tumba, och så skulle familjen från Nyköping komma till stan för att hämta nyainköpta bilen, så jag ska preliminärt möta dem på Centralen när de kommer.
Johanna Sällström
En fantastiskt driven skådespelerska är helt plötsligt död. 32 år. Ofattbart. Jag hyrde och såg Wallander-filmen "Luftslottet" på tisdagen, och kanske såg den just när hon avled, inser jag efteråt.
32 år.... vad har hänt? Vill veta... Jag hoppas innerligt att det inte var så att hon inte trivdes med livet, och gjorde något åt den saken.
Det blir väldigt konstigt att se klart Wallander-serien nu.
Vila i frid, Johanna! Tack för många fina filmstunder.
*tårögd*
Jägar Anders!!!
Och jag är i bild en hel del, särskilt kul med närbilden på just mig i slutscenen i tältet...
Nu är man världsberömd i Schweiz... :-D
http://www.socialclub.se/showfilm.php?filmid=226
Sista dagarna...
På väg därifrån möter jag först en snygg kvinna som bär någon kasse eller kartong, jag tittar till lite extra, hon möter min blick och måste väl ha blandat ihop mig med någon hon kände... om hon nu inte kände igen mig från Amelia eller "Skatan" och i hastigheten fick för sig att "kändisen" var en bekant. Stort leende och "Hej!" blev det i alla fall, och jag hälsade förstås instinktivt lika glatt tillbaka. Och stannar upp och vänder mig efter henne med lite fördröjd reaktion. Kunde ju ha varit intressant att lära känna henne... :-)
Men så fortsätter jag, och i nästa kvarter ser jag genast en annan kvinna som står vid sin bil och fäpplar med paket som hon ska ha in i baksätet, det ena någon större tavla eller spegel eller något i den stilen, som hon balanserar på ena foten. Det är inte direkt att ta miste på att.... hon behöver ju lite hjälp! Så självklart stegar jag fram och frågar om jag kan ge henne ett handtag, och sagt och gjort, strax har jag öppnat bakdörren och lyft in båda kartongerna.
Där blev det många leenden, stort glatt tack och förvåning, "tänk så snällt" och allt sådant... roligt när man kan sprida sådan glädje, det är lite för ojämnt fördelat hur ofta man plötsligt är på rätt plats vid rätt tillfälle för att göra sådana insatser, och den här gången var det länge sedan sist...